Emsalö först med byskola i Borgå socken
Skolgång på Emsalö ordnades med början från 1872 med en s.k. ambulerande skola där läraren flyttade från ort till ort och höll skola åtta veckor åt gången. Skolämnena då var religion, stavning och innanläsning. I Borgå socken startade sedan 1879 en fast folkskola på Prästgårdsbacken där också elever från Emsalö kunde gå, måndag till lördag. Men eleverna måste inkvarteras och kunde vara hemma endast vid större helger. Det här tyckte inte bönderna på Emsalö om utan ordnade privat en folkskola i en av gårdarna i Bengtsby med start 1888. Kommunen betalade hyra för lokalen och lön åt läraren. Första examen i skolan hölls i maj 1890.
Emsalö hade med detta arrangemang lyckats ordna den andra folkskolan i Borgå socken flera år innan andra byar hade fått sina skolor. Förutom från Emsalö och Haxalö hade skolan elever också från Onas, Pörtö, Vessö, Pellinge, Svartbäck och Kullo-Nyby.
Bönderna i Bengtsby upplät mark för ett eget skolhus och byggandet av ett skolhus började 1890 och invigdes 1 september 1891. Läroämnen i skolan var nu religion, historia, geografi, räkning, naturkunskap och modersmål. Skolgången räckte fyra år.
I ett tidigt skede hade en småbarnsundervisning startats på ön med början i olika gårdar och sedan i det nybyggda föreningshuset Midgård år 1914. Eget hus byggdes för småskolan 1938, det hus som nu är butik. År 1971 drogs skolorna in och eleverna flyttades till Tolkis skola.
Emsalö får ett kapell
Emsalö skärgårdskapell i Varlax invigdes 1955 efter nästan ett halvsekel av mer eller mindre utopisk planering. Innan kapellet kom till var domkyrkan i Borgå den närmaste helgedomen dit Emsalöborna kunde fara. Vägen var besvärlig och farlig. Bättre blev det när Midgård byggts 1913. Då kunde man börja ordna gudstjänster i lokalen.
Men redan 1907 hade Aina Topelius-Nyberg på Havsudden börjat arbeta för ett bönehus på Emsalö. Hon startade en syförening för att samla pengar. När hon avled 1916 hade hon testamenterat en stor summa pengar, delvis härstammande från hennes syster Toini Topelius, till en kapellfond. Den kom dock i gång först 1932 när Emsalö Kapellförening grundades, varvid den utlovade summan donerades av Aina Nybergs arvingar.
Efter kriget donerades tomtmark på både Nybondas och Knuts lägenheter och ritningar uppgjordes. Men 1954 donerade Astrid och Erik Stjernberg karaktärshuset från 1802 på Nybondas hemman för kapellet. Efter en omfattande ombyggnad kunde kapellet invigas den 12 juni 1955 av biskop G.O. Rosenqvist. Kapellet har sedan dess varit i aktiv användning och många dop och vigslar har skett där.
Föreningsliv på Emsalö
Föreningslivet har varit och är fortfarande rätt livligt. En av de första föreningarna på Emsalö var ”Emsalö Absoluta Nykterhetsförening” som grundades 1891, den tredje i östra Nyland. Som mest hade den 214 medlemmar. Vissa medlemmar blev utskrivna då de började dricka kaffeknorr efter mötena. Föreningen upphörde 1916. En sångförening grundades 1893 som leddes av Emilia Arvidsson från Varlax. Sångföreningen sysslade också med dramatik och uppförde också scener som ”Fosterdottern”, ”Vi måste skiljas” och Topelius ”Axel och Stina”.
En förening som inte heller mera har någon verksamhet är Emsalö FBK som grundades 1911. Kåren, med ett sextiotal medlemmar i början, hade regelbunden verksamhet och har deltagit i släckning av ett flertal eldsvådor. Kåren fick 1930 en motorspruta och byggde ett brandtorn för slangtorkning i Bengtsby. När Borgå bombades i februari 1940 och förorsakade en storbrand drogs öns spruta till Borgå för att hjälpa till med släckningen. 1973 fick kåren på skolans mark en egen branddepå med terrängbil och motorspruta. Emsalö FBK:s verksamhet drogs in på 2000-talet och branddepån har sedan dess stått oanvänd. Men det gamla brandtornet har restaurerats 2013 till ett museum.
En annan förening som inte mera finns var Emsalö Gillet r.f. Den grundades 1948 i Helsingfors av ett femtiotal fritidsbosatta Emsalövänner och var aktiv i 30 år. Föreningens uppgift var att verka för sammanhållning bland personer, vilka hyser intresse för Emsalö i Borgå skärgård och vilka önskar upprätthålla förbindelse med dess befolkning. Bakgrunden var att Emsalö ännu geografiskt och kommunikationsmässigt var långt borta från Helsingfors eller fastlandet och genom Emsalö Gillet kunde man träffas också vintertid och återuppliva sommarminnen från Emsalö.
Föreningen ordnade möten och samkväm, hade en bokring och en egen tidning ”Emsalö Dillet” samt understödde kulturella strävanden på Emsalö och verkade till förmån för öns befolkning bl.a. genom stipendier för studier och gåvoprenumerationer på dagstidningar samt ordnandet av simskolor. Donationer gjordes till kapellet och Midgård. Sommarfester ordnades traditionellt den första lördagen i augusti på Midgård med uppträdande kändisar som Erna Tauro, Georg Malmsten, Viking Smeds, Eva Perander och Barbara Helsingius. Föreningens första ordförande var Paul Nyberg från Havsudden och den sista var Thure Malmberg. På femtiotalet hade föreningen över 100 medlemmar. År 1978 uppgick Emsalö Gillet i Emsalö Allmogeförening.
Föreningslivet på Emsalö har varit, och är fortfarande mycket aktivt vilket har gett upphov till en god samarbetskultur och talkoanda. Ett resultat av detta är att Emsalö valdes till Årets By 2002 av Östra Nylands förbund.
Emsalö Allmogeförening r.f.
Föreningen är den största och den äldsta på ön. Den grundades också som den första i Borgåbygden. Föreningen grundades år 1894 och har ca 300 medlemmar. Allmogeföreningen äger ett ungdomsföreningshus, Midgård, som är byggt 1912 – 1913. Marken kunde förmånligt inköpas efter en arrendeperiod och huset är byggt av virke som öns bönder har donerat. I byggnaden, som traditionellt fungerat som samlingsplats för olika evenemang, fester, möten, bröllop osv har det även tidigare funnits en småskola. I huset har de senaste åren fungerat bl.a. en eftermiddagsklubb för skolbarn, arrangerad av Föreningen Emsalö Byaråd r.f. och olika kurser. Allmogeföreningen förfogar även över en fin samling allmogeföremål från orten.
Se även en historisk översikt över Emsalö Allmogeförening rf:
Emsalö Allmogeförening historik
Föreningen Emsalö Byaråd r.f. Emäsalon Kyläyhdistys r.y.
Föreningen grundades år 1996 som en följd av fusionsplanerna mellan Borgå stad och Borgå landskommun. Syftet är att fungera som en kontaktlänk mellan öns invånare och olika beslutsfattare inom stat och kommun för att öka trivseln och samvaron på ön. Dessutom strävar föreningen att bevara och utöka servicen på Emsalö. Föreningen har ca 250 medlemmar och är tvåspråkig. Föreningen har tagit ställning till olika aktuella saker på ön såsom delgeneralplaneringen, vägnamn, avfallshantering, vägbelysning, kommunalt vatten osv. Under några år har föreningen också drivit en eftermiddagsklubb för skolbarn. Varje år ger föreningen ut en servicekalender och en lokalinfotidning, Emsalöbladet.
Emsalö Marthaförening r.f.
Marthaföreningen grundades redan år 1916 och har i detta nu 35 medlemmar. Föreningen syftar till att ge råd och rön för hem och hushåll.
Emsalö Kapellförening r.f.
Kapellföreningen grundades år 1932. År 1955 invigdes det egna kapellet av biskopen i Borgå. I kapellet ordnas gudstjänster, dop och vigslar.
Emsalö Jaktförening r.f.
Emsalö har en egen aktiv jaktförening närmast för småvilt.